Utdelning och K10

Utdelning är två frågor som ofta blandas ihop. Den första är bolagsrättslig: hur mycket får bolaget dela ut? Den andra är skatterättslig: hur mycket kan du ta ut till låg skatt?

Svaren är oberoende av varandra. Ett bolag kan ha stort utrymme enligt aktiebolagslagen men lågt gränsbelopp, eller tvärtom.

Fråga 1: hur mycket får bolaget dela ut

Två spärrar gäller samtidigt.

Beloppsspärren. Utdelningen får inte överstiga fritt eget kapital enligt den fastställda balansräkningen, alltså balanserat resultat plus årets resultat plus eventuell överkursfond.

Försiktighetsregeln. Utdelningen får inte vara oförsvarlig med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och risker samt bolagets konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Försiktighetsregeln är den som stoppar i praktiken. Fritt eget kapital på pappret betyder ingenting om pengarna sitter i kundfordringar som ännu inte betalats.

Utdelning beslutas av bolagsstämman. Ordinarie utdelning beslutas på årsstämman utifrån styrelsens förslag i förvaltningsberättelsen. Efterutdelning beslutas på en extra bolagsstämma senare under året och ska anmälas till Bolagsverket.

Fråga 2: hur mycket beskattas till 20 procent

Är du delägare i ett fåmansföretag med kvalificerade andelar gäller 3:12-reglerna. De innebär att utdelning upp till ditt gränsbelopp beskattas som kapitalinkomst med 20 procent. Utdelning över gränsbeloppet beskattas i inkomstslaget tjänst, alltså betydligt högre.

Gränsbeloppet räknas fram på blankett K10, som du lämnar i din privata deklaration. Bolaget lämnar den inte.

Nya 3:12-regler från 1 januari 2026

Reglerna gjordes om i grunden. Det här är huvuddragen:

En enda beräkningsregel. Förenklingsregeln och huvudregeln har slagits ihop. Gränsbeloppet består nu av ett grundbelopp plus ett lönebaserat utrymme.

Höjt grundbelopp. Schablonen höjdes från 2,75 till 4 inkomstbasbelopp, vilket för 2026 motsvarar 322 400 kronor. Alla delägare får ett grundbelopp.

Grundbeloppet fördelas mellan bolag. Äger du andelar i flera fåmansföretag delas grundbeloppet mellan innehaven. Du får sammanlagt högst fyra inkomstbasbelopp, inte fyra per bolag.

Löneuttagskravet slopas. Du behöver inte längre ta ut en viss egen lön för att få använda det lönebaserade utrymmet.

Fyraprocentsspärren slopas. Kravet på att äga minst fyra procent av kapitalet för att få använda lönebaserat utrymme är borta.

Siffrorna följer inkomstbasbeloppet och ändras varje år. Kontrollera aktuella belopp för det inkomstår ni räknar på.

Lämna K10 även utan utdelning

Det här är värt att förstå. Gränsbeloppet beräknas varje år, oavsett om du tar utdelning. Outnyttjat utrymme sparas och räknas upp med en ränta till kommande år.

Låter du bli att lämna K10 något år förlorar du i praktiken det årets utrymme. Har du ägt bolaget i tio år utan att lämna K10 har du tio års sparat utrymme som du inte kan visa.

Sparat utdelningsutrymme har också betydelse vid en försäljning av bolaget, eftersom det påverkar hur mycket av kapitalvinsten som beskattas till 20 procent.

Lön eller utdelning

En allmän tumregel finns inte, men avvägningen ser ungefär så här ut.

Lön ger sjukpenninggrundande och pensionsgrundande inkomst, kostar arbetsgivaravgifter men är avdragsgill för bolaget.

Utdelning har redan beskattats med bolagsskatt på 20,6 procent och beskattas sedan med 20 procent inom gränsbeloppet. Den ger inga sociala förmåner.

De flesta ägare tar ut lön upp till en nivå som ger full pensions- och sjukpenninggrund och tar resten som utdelning, om utrymmet finns. Efter att löneuttagskravet slopats 2026 är kopplingen mellan lön och gränsbelopp svagare än den var.

Läs vidare

• Eget kapital och resultatdisposition
• Bolagsskatt och INK2
• Årsstämman