K2 eller K3

Varje aktiebolag upprättar sin årsredovisning enligt ett K-regelverk från Bokföringsnämnden. För de allra flesta mindre bolag står valet mellan K2 och K3.

Vad K2 är

K2 heter formellt BFNAR 2016:10, Årsredovisning i mindre företag. Det är ett förenklat regelverk byggt på schabloner och färre valmöjligheter. Tanken är att en årsredovisning för ett litet bolag ska bli standardiserad och gå snabbt att upprätta.

I praktiken betyder det:

• färdiga uppställningsformer för resultat- och balansräkning
• färre notkrav
• ingen kassaflödesanalys
• schablonregler i stället för bedömningar, till exempel femårig avskrivning på inventarier
• försiktighetsprincipen som utgångspunkt

Priset för förenklingen är att K2 ibland ger en trubbigare bild. Det får du acceptera. K2 tillåter i regel inte att du väljer den mer träffsäkra lösningen om schablonen redan pekar ut en.

Vad K3 är

K3 heter BFNAR 2012:1, Årsredovisning och koncernredovisning. Det är huvudregelverket och bygger på principer i stället för schabloner. K3 kräver mer arbete och mer bedömningar men ger också mer utrymme.

K3 skiljer sig framför allt genom:

• komponentavskrivning på byggnader och större anläggningar
• uppskjuten skatt redovisas
• fler och mer detaljerade notkrav
• kassaflödesanalys för större företag
• möjlighet att aktivera egenupparbetade immateriella tillgångar

Vem får välja

Mindre företag enligt årsredovisningslagens gränsvärden får normalt välja K2. Större företag ska tillämpa K3.

K2 får däremot aldrig användas av:

• publika aktiebolag
• moderföretag i en större koncern
• moderföretag som upprättar koncernredovisning, oavsett om den är frivillig eller obligatorisk
• enskilda näringsidkare

Nytt från räkenskapsår som inleds efter 31 december 2025

Bokföringsnämnden har begränsat K2 ytterligare. Följande företag måste tillämpa K3, oavsett storlek:

• bostadsrättsföreningar och bostadsföreningar
• företag som har eller har haft filial i utlandet under räkenskapsåret
• företag som har eller har haft kryptotillgångar, med undantag för den som bara någon enstaka gång tagit emot krypto som betalning
• företag som förvärvat varor eller tjänster mot aktierelaterade ersättningar, till exempel incitamentsprogram
• företag med egna emitterade skuldebrev som kan regleras med egetkapitalinstrument

Utöver det finns två begränsningar som bara gäller företag över en viss storlek:

• byggnader som normalt genererar minst 75 procent av nettoomsättningen, till exempel uthyrning av bostäder eller lokaler
• en uppskjuten skatteskuld som är väsentlig

De två sista gäller inte de allra minsta företagen. Lättnadsregeln omfattar företag som uppfyller högst ett av dessa villkor:

• fler än 3 anställda i medeltal under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren
• mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning under vart och ett av de två senaste åren
• mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning under vart och ett av de två senaste åren

Villkoren är desamma som de för revisionsplikt.

Ett nystartat företag som inleder verksamheten efter 30 juni 2025 ska tillämpa de nya reglerna redan för sitt första räkenskapsår, om det året är förlängt och avslutas 31 december 2026 eller senare.

Hur du väljer i praktiken

För ett litet aktiebolag med enkel verksamhet är K2 nästan alltid rätt. Det är snabbare, billigare och fullt tillräckligt.

K3 blir aktuellt när något av det här stämmer:

• ni tvingas dit av reglerna ovan
• ni äger fastigheter där komponentavskrivning ger en väsentligt annan bild
• ni behöver aktivera utvecklingskostnader
• en bank eller investerare vill se K3
• ni planerar att växa förbi gränsvärdena inom kort och vill slippa byta senare

Ett byte mellan regelverken är inget man gör lättvindigt. Det påverkar jämförelsetal och kräver omräkning.

Läs vidare

• Mindre och större företag
• Avskrivningar
• Noterna