Bokslutsdispositioner och obeskattade reserver

Bokslutsdispositioner är åtgärder som inte har med verksamheten att göra utan bara med när skatten ska betalas. De ligger sist i resultaträkningen, mellan resultat efter finansiella poster och resultat före skatt.

Motposten i balansräkningen är obeskattade reserver, en egen rubrik mellan eget kapital och skulderna. Namnet är beskrivande: det är pengar som ännu inte har beskattats.

Periodiseringsfond

Ett aktiebolag får sätta av upp till 25 procent av det skattemässiga resultatet före avsättning till periodiseringsfond. Avsättningen minskar årets beskattningsbara resultat.

Varje fond ska återföras senast det sjätte året efter avsättningsåret. Fonden från 2026 måste alltså vara återförd senast 2032. Återföringen ökar det beskattningsbara resultatet det året.

Aktiebolag betalar dessutom en schablonintäkt på periodiseringsfonderna, beräknad på fondernas storlek vid årets ingång. Räntan gör att fonden inte är gratis, bara billig.

När det är vettigt. När bolaget haft ett ovanligt bra år och räknar med sämre år framåt, eller när ni vet att en större investering kommer. Att jämna ut resultatet över åren är hela poängen.

När det inte är det. När bolaget går jämnt bra varje år. Då skjuts skatten bara framför sig och schablonintäkten kostar pengar utan att ni vinner något.

En förlust kan kvittas mot en återförd periodiseringsfond. Det är ett av de starkaste skälen att ha en.

Överavskrivningar

Skattemässigt får inventarier skrivas av snabbare än nyttjandeperioden motiverar: 30 procent av restvärdet enligt räkenskapsenlig avskrivning, eller 20 procent av anskaffningsvärdet enligt kompletteringsregeln.

Skillnaden mellan den skattemässiga och den redovisningsmässiga avskrivningen bokförs som en avskrivning utöver plan, en överavskrivning. Ackumulerade överavskrivningar ligger bland obeskattade reserver.

Effekten är densamma som för periodiseringsfonden: skatten skjuts framåt. Skillnaden är att överavskrivningen är knuten till en tillgång och löser upp sig själv över tid.

Koncernbidrag

Koncernbidrag flyttar resultat mellan bolag i samma koncern så att en vinst i ett bolag kan kvittas mot en förlust i ett annat. Det kräver att koncernförhållandet uppfyller inkomstskattelagens villkor, bland annat kvalificerat ägande under hela beskattningsåret.

Koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition i både givande och mottagande bolag.

Hur det ser ut i räkningarna

Resultat efter finansiella poster              400 000

Bokslutsdispositioner
  Avsättning till periodiseringsfond           -100 000
  Förändring av överavskrivningar               -30 000

Resultat före skatt                            270 000
Skatt på årets resultat                        -55 620
Årets resultat                                 214 380

I balansräkningen:

Obeskattade reserver
  Periodiseringsfond 2026                       100 000
  Ackumulerade överavskrivningar                 30 000

Varför soliditeten räknas med 79,4 procent

Obeskattade reserver är delvis eget kapital och delvis en framtida skatteskuld. Med en bolagsskatt på 20,6 procent är 79,4 procent av dem eget kapital.

Därför räknas soliditet normalt som eget kapital plus 79,4 procent av obeskattade reserver, dividerat med balansomslutningen. En bank som analyserar bolaget gör samma justering.

I K2 delas obeskattade reserver inte upp i balansräkningen. I K3 redovisas i stället uppskjuten skatt separat, vilket är en av de påtagliga skillnaderna mellan regelverken.

Att tänka på

Bokslutsdispositioner minskar årets resultat och därmed också det fria egna kapitalet som kan delas ut. Ett bolag som maximerar avsättningarna varje år får mindre utdelningsbart utrymme. Det är en avvägning mellan låg skatt i bolaget och pengar till ägaren.