Revisor och revisionsplikt

Sedan 2010 kan de flesta mindre aktiebolag välja bort revisorn. Det har gjort revisionsfrågan till ett aktivt val i stället för en självklarhet, vilket också gjort den lättare att missförstå.

När revisionsplikt gäller

Ett privat aktiebolag måste ha revisor om det under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppfyller mer än ett av dessa villkor:

• fler än 3 anställda i medeltal
• mer än 1,5 miljoner kronor i balansomslutning
• mer än 3 miljoner kronor i nettoomsättning

Publika aktiebolag ska alltid ha revisor. Detsamma gäller bland annat finansiella företag.

Nystartade bolag har alltså aldrig revisionsplikt sitt första år, eftersom det krävs två år av överskridanden.

Bolagsordningen avgör

Revisionsplikten följer inte automatiskt av siffrorna. Det som gäller är vad som står i den bolagsordning som är registrerad hos Bolagsverket.

Bolagsordningen måste vara entydig. Tillåtna formuleringar:

• "Bolaget ska inte ha revisor."
• ett exakt antal revisorer
• ett intervall med lägst 1 och högst ett angivet antal

Ett intervall som börjar på noll, till exempel "0 till 2 revisorer", är inte tillåtet. Bolagsordningen ska svara på frågan om det finns ett krav på revisor eller inte.

Att välja bort revisorn

1. Bolagsstämman beslutar om att ändra bolagsordningen.
2. Ändringen anmäls till Bolagsverket, enklast via verksamt.se.
3. En ny bolagsordning skickas in.

Det avgörande datumet är när revisorn avregistreras, inte när ärendet kom in till Bolagsverket. Handläggningstiden varierar från några dagar till flera veckor och ökar kring de vanliga bokslutsdagarna. Bolagsverket ger ingen förtur.

Det betyder att ni behöver skicka in i god tid före bokslutsdagen om ni vill slippa revisionsberättelse för det året. Bolagsverket publicerar tabeller över när ärendet senast bör vara inne för olika bokslutsdagar.

Revisorn avregistrerades efter bokslutsdagen

Då krävs en revisionsberättelse för det räkenskapsåret. Det avgörande är om det fanns, eller skulle ha funnits, en revisor registrerad på räkenskapsårets sista dag.

Det är ett av de vanligaste sätten att bli överraskad. Beslutet togs i januari men bokslutsdagen var 31 december. Året som just avslutats ska då ändå revideras.

Ni får ha revisor ändå

Även om bolagsordningen säger att bolaget inte ska ha revisor får bolagsstämman välja en kvalificerad revisor. Det krävs lägre majoritet för att välja revisor än för att ändra bolagsordningen, vilket gör det enkelt att gå fram och tillbaka mellan åren utan att ändra bolagsordningen.

Men kom ihåg att en registrerad revisor på räkenskapsårets sista dag betyder revisionsberättelse.

Vad revisorn gör

Revisorn granskar årsredovisningen och styrelsens förvaltning och lämnar en revisionsberättelse till styrelsen. Revisionsberättelsen presenteras på årsstämman och skickas in till Bolagsverket tillsammans med årsredovisningen.

Revisionsberättelsen för ett aktiebolag måste upprättas av en auktoriserad eller godkänd revisor som valts av bolagsstämman. En granskningsrapport från en lekmannarevisor duger inte och tas inte emot av Bolagsverket.

Har bolaget revisor ska årsredovisningen vara färdig senast sex veckor före stämman, inte två.

Revisor och redovisningskonsult är olika saker

En redovisningskonsult sköter bokföring och bokslut och kan få styrelsens uppdrag att förbereda årsredovisningen. En revisor granskar det arbetet i efterhand. Samma person kan inte göra båda i samma bolag.

Att anlita en konsult flyttar aldrig ansvaret. Styrelsen och vd ansvarar för att årsredovisningen blir gjord och för vad som står i den. Det är också de som skriver under.

Vad kostar revisionen

Revision är den enskilt största kostnadsposten i årsredovisningsarbetet för många små bolag. Det är också skälet till att de flesta som får välja bort den gör det. Frågan att ställa är inte vad revisionen kostar utan vem som behöver den: en bank, en investerare, en samägare eller en myndighet i en upphandling kan alla ha skäl att vilja se en revisionsberättelse.

Läs vidare

• Mindre och större företag
• Årsredovisningsprocessen